Värdet utanför lådan – en serie om superkrafter och systemfel: Del 2
I förra artikeln fick jag pyspunka på min frustration över skolsystemet, och det tänker jag inte be om ursäkt för. Men när dammet har lagt sig står vi där vid köksbordet med ett antagningsbesked eller ett betygspapper som känns som en dom…
Titta på bilden på Mille här ovanför. Mille the Man! När jag ser någon som honom så ser jag inte en ”obehörig” elev. Jag ser total kompetens. Inte nödvändigtvis den kompetens som svenska skolan söker. Jag ser ett fokus som många vd:ar skulle betala dyrt för. Jag ser en människa som är i ett med sitt hantverk.
Men hur förklarar vi det för en kille som precis har fåt höra att han inte duger för Fordonsprogrammet för att matten låste sig? Hur tar vi udden av ”grundskolans dom”?
Skolan är en extremsport
Det första vi måste hjälpa våra söner att förstå är att skolan är en väldigt specifik aktivitet med väldigt specifika regler. Det är som att tvinga en tynglyftare att tävla i konståkning varannan match och sen ge honom underkänt för att han inte är smidig nog.
Vi måste avdramatisera skolan. Tro mig, jag tycker verkligen att utbildning är viktigt, förutsatt att den faktiskt ger något. Ett slutbetyg i årskurs nio är ett kvitto på hur du presterade i en fyrkantig låda mellan klockan 08 och 15 de senaste nio åren. Det säger absolut ingenting om vilken pappa, kollega, vän eller entreprenör du kommer att bli. Världen utanför skolan betalar för lösningar, empati och driv – precis de saker som Mille utstrålar.
Att stärka självkänslan (när systemet sviker)
När skolan fokuserar på det som fattas, måste vi föräldrar fokusera på det som finns.
- Var ”översättaren”: När läraren säger ”han har svårt att fokusera”, översätt det till din son: ”Det är för att din hjärna är byggd för action och problemlösning, inte för att sitta still och läsa om döda kungar.”
- Hitta arenor för ”Mastery”: Se till att han har en plats där han får vara bäst. Om det är i garaget, vid pianot eller på fotbollsplanen spelar ingen roll. Han behöver känna känslan av att kunna.
- Bekräfta personen, inte prestationen: Återigen! Påminn honom om att han är älskad för att han är rolig, omtänksam eller envis – egenskaper som aldrig kommer att stå i en betygskatalog men som är avgörande för ett lyckligt liv.
Vad kan du kräva av skolan?
Vi ska inte bara vara tröstande, vi ska vara krävande också. Du är ditt barns främsta advokat:
- Rätt stöd, inte mer av samma: Om ”extra anpassningar” bara betyder att han får sitta i ett grupprum med samma bok som han inte förstår – säg ifrån. Kräv att de använder hans styrkor (som praktiska exempel i matten).
- Dokumentera framgångar: Kräv att skolan lyfter fram det han faktiskt kan i sina omdömen. Om han är en stjärna i slöjden ska det värderas lika högt som något annat!
- Skolarbete görs under skoltid: Tacka vänligt men bestämt nej till läxhjälp på sena eftermiddagar och lovskola på alla lov. Du vill väl inte heller jobba under ledig tid och semester? Det är skolans uppdrag att se till att han kan göra sitt skolarbete under skoltid.
- Hälsa före betyg: Om skolan gör din son sjuk, är det skolan det är fel på, inte din son. Inget betyg i världen är värt att en ung människa tappar tron på sig själv.
Slutordet till dig som kämpar
Till dig som sitter där med en son som känner sig kuggad: Andas.
Grundskolan är en dörr, men det är inte den enda dörren. Det finns omvägar, sidospår och helt egna stigar att bryta. Killarna som Mille – de som har blicken, hantverket och hjärtat – det är de som i slutändan bygger vår värld. De kommer att klara sig fint, så länge de har oss i ryggen som vägrar låta ett ”F” definiera deras värde.
Låt oss börja se guldet utanför lådan. Det är där de riktiga superkrafterna finns💚
Vilken superkraft ser du hos din son? Skriv till mig och berätta, låt oss börja samla på de där osynliga meriterna som faktiskt betyder något!
kontakt@varasoner.se
Med värme,
Lämna ett svar